På senare tid har jag blivit dålig på det här med selfies…. Don´t know why? Dags att hämta upp det igen. Här följer några selfies som väcker minnen.
När jag och min absoluta Nr. 1 gjorde Mallorca. Här står vi på vår takterass och posar innan vi skulle hoppa in i en taxi och ta oss bort till en romantisk middag i Puerto Portals.
Selfie från Sven-Harrys konstmuseum. Sommaren 2015 hade jag och Mallan en kulturklubb och besökte en rad (läs 2) olika ställen. Det var härligt!
Sommarlovet efter Berghs när jag var singel och hängde på en killes landställe.
Jag, mamma, pappa, syrran och farmor påsken 2015. Här ser jag tråkigt smal ut vilket berodde på att jag inte mådde så bra på min arbetsplats.
En welfie med mitt bordssällskap på Louise och Martins bröllop. Ruggigt bra dag och kväll!
En selfie på mig och en av alla cupcakes som Johan skickade till mig under tiden vi dejtade.
Sommaren 2015 när Pontus Frithiof hade tid att hänga med mig. Det var kul, men nu gör han för mycket business för att ha tid med trevliga frukostar.
En selfie innan jag, Johan, Erika och Niklas skulle simma in i ett berg på Mallorca i somras.
Efter förra påskveckan som spenderades på Mallis. Min och Johans andra flygtur ihop. Är han inte söt?
Caroline, jag och Caroline på en grym takbar i Budapest i våras. Det var livets möhippehelg! Nästa vecka har vi reunion och stökfest i Östergötlands skogar.
När jag hängde med ELLEs Emma Svensson på Phil´s Burger för att plåta pressbilder till Wrapp.
Två nyvakna (och nakna) tjejer som ligger och diskuterar livet. Jag tror vi snackade om att starta en podd tillsammans den här morgonen. Om vi två hade haft en podd ihop, ja då hade den garanterat blivit bra. Vi är väldigt olika men samtidigt så lika.
Jag och en stor bloggares pojkvän för två midsomrar sedan. Han är även en av mina äldsta killkompisar. Vad jag minns var vi de enda som var singlar bland en herrans massa par? Det fanns en tid då jag alltid var 3e, 5e, 7e hjulet.
I påskas när jag och Lollo drack drinkar till lunch och snacka skit i det spanska vårvädret.
Och jag avslutar här med en bild från i våras när jag och J var bakis och påväg till våra gamla granne Phil´s Burger.
Summering: Härliga minnen, måste börja med selfies igen och så måste jag sluta gapa på alla bilder.
Jag följer dig på snapchat och har sett att du många gånger påpekar dina jobbkompisars matintag. Att de äter för många smörgåsar, tar för mycket smör, slår dem på fingret och säger nej när de tar fika när ni har jobb-fika. Vill minnas att du någon gång påpekade något om en tjej som skulle gifta sig; filmade henne medan du sa något i stil med att hon inte skulle ta fika för hon skulle ju komma i brudklänningen? Kanske inte minns helt rätt om det där med bröllop/brudklänning för det var ett tag sedan, men det är iaf många gånger som du (givetvis skämtsamt, det förstår ju jag med) säger åt dina kollegor att inte ta fika för de äter för mycket tidigare under dagen etc.
Jag själv har haft problem med maten många gånger och just dessa kommentarer är triggade; inte bara för en sån som mig som givetvis är extra känslig – utan dessa upprepade kommentarer kan fakiskt vara ”knuffen utför stupet” för en vanlig frisk människa också.
Förstår att du skojar o skämtar o att ni har högt i tak, men dessa upprepade kommentarer om dina kollegors matvanor o att dom ej få ska ta popcorn för att ”de redan äter för mycket mackor under dagen”, är det helt nödvändigt? Det kanske är kul för dig, men för omgivningen (inte bara just den mottagaren utan även andra som befinner sig i rummet) kan påverkas oerhört av detta.
Just denna typ av kommentarer bidrar ju till ”nej jag åt faktiskt en macka tidigare idag, då kan jag inte ta popcorn nu”-tänket som sedan rinner över i ätstörningar.
Kanske har du själv inte reflekterar över detta, eller så ser du det på ett annat sätt än jag gör? Skulle gärna höra dina tankar kring detta, och se hur man kan försvara detta beteende som upprepats så många gånger på din snapchat och i mitt tycke är triggande för sjuka, bidrar till ohälsosamma tankar hos såväl friska som sjuka, är onödigt att slänga ur sig.. Vad ger det dig, förutom att du påpekar din kollegas kropp (på så vis att du säger att denne ”äter för många mackor redan”)?
Jag tycker att du är klok på många plan och har en vettig blogg med djup i. Därför förvånas jag ständigt av just denna del av dig, och skulle gärna höra hur du resonerar (i mitt tycke-försvarar!) just denna typ av ”humor”.