FINA DUNJACKOR 17′

Men tjena gänget! Världens bästa gäng måste jag återigen säga och påminna mig själv om. Ni är verkligen fantastiska! Men över till någonting lite kyligare: Många gråter när vintern närmar sig och man tvingas dra på sig en tjock jacka som gärna är fylld med dun. Jag känner tvärt om och jublar när jag får gå ned till förrådet och packa upp alla olika jack-varianter jag har.

I år vill jag addera en ny jacka till garderoben och rekar just nu som en galning på alla sajter. Tänkte att jag delar med mig av några godbitar som jag har hittat. De flesta finns även i svart. Och vissa är annonslänkar! 

Gul dröm

Rosa-metallic

Molnvit

Svart-orange

Orange dunkappa

Svart-metallic

Fuskpälskappa

Metallic

Rosa 

Fick man inte lite feeling? <3

Lunch på Penny & Bill – Nu Foodora

Fredag. Underbara fredag. Jag började med förmiddagsjobb på Absolut Co där jag för er som inte vet främst jobbar med deras varumärke Malibus Globala Community. Sedan mötte jag upp Susanne på Tictail (underbara Susanne!) och lånade kläder från Arethé och sedan sprang jag vidare till veckans mysigaste lunch med fina Michaela. Vi valde mellan Spanjorskan och Penny & Bill och slog i sista stund till på det sist nämnda då ingen av oss testat det. Supermysigt ställe! Chillat, härlig och social personal, lagom stor meny, bra priser och så vidare.

Nu är jag hemma, sitter i soffan och scrollar igenom Foodoras utbud. Väljer mellan sashimi, lobster roll, tikka masala och burgare. Hrm… Eller burgare blir det nog inte för i morgon ska jag på middag / fest på LE SHED.

”TACK FÖR MIG!”

Jag är så ledsen på mig själv. Ledsen för att jag låter skit påverka mig. Ända sedan Stockholm utsattes för terrorattacken på Drottninggatan i våras har jag varit rädd för att vistas utanför mitt hem. Ni hör ju hur trist det låter. Det spelar ingen roll om det är en solig månadagspromenad runt Djurgården eller om jag befinner mig på en crowded area (heter på svenska?) som en konsert eller populärt varuhus en lördag. Jag går alltid runt och känner mig rädd. Rädd för vad som väntar runt hörnet. Jag har alltid varit rädd för döden (eller efter 11:e september) men ändå kunnat hantera det, men i dagens hemska värld så är det svårt att släppa. Tanken finns där dagligen.

Idag när Aftonbladet gick ut med att ett terrorhot riktats mot Stockholm landade en sten på mitt bröst och benen började skaka. Jag kunde inte tänka klart. Det i sin tur ledde till att jag fick avstå en presentation som skulle hållas inne i stan och det känns sämst. Eller det suger faktiskt att jag inte kan leva ett helt vanligt liv.

Hur vågar man förbi se alla hot? Förbise att Nordkorea vill förgöra världen? Jag vill faktiskt kunna jobba, umgås med de jag älskar och njuta av livet. Det jag har svårt för:

Tack för mig. Ta mig gärna till en plats där inga faror finns. Detta oinspirerande inlägg är det enda jag orkar idag.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!