Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

VIKTIGT

Jag är så jävla trött på Instagram

Jag måste bara få ur mig en grej som jag gått och tänkt på länge nu och jag vill höra era tankar och åsikter.

Jag är trött på Instagram. Det har jag varit länge, men idag får jag näst intill panik fort jag öppnar den av ren automatik. Det är ju så vi gör idag. Vi öppnar Instagram för slö-surf mer ofta än sms-konversationer med våra vänner. Sorgligt…. Jag ogillar verkligen den typ av kanal som Instagram har gått och blivit. Backar vi tillbaka några år i allas konton så får vi oss nog ett skratt, men också feeling. Instagram var naket, ärligt och bussigt. Vi använde Instagram som en personlig dagbok och bjöd på allting som landade i vår vardag. Vi delade gärna roliga händelser och brydde oss inte alls om vilken färg väggen bakom vår outfit hade. Vi brydde oss heller inte om nyansen på flödet och om vilka bilder som snuddade vid varandra. Det vi gjorde var att dela verkligheten.

Jag har med inställningen att ändra min åsikt öppnat appen, men gång på gång blivit besviken. Jag ser samma sak och jag får lust av avfölja hälften. Jag ser mat i perfektion, hem att avundas, fylliga bikinistjärtar, dyra livsstilar, för uttänkta outfits och a lot of nice city stroll. OCH med det – en herrans massa ointressant content. Sorry. Igår tog jag en kik på mitt eget flöde och kände ”NÄE! Jag börjar ju fasen go with the flow!”Jag förstår att vi alla (inkl. mig själv) vill visa upp vackra delar av livet. Fina bilder från resan ger oss alla feeling, en selfie kan boosta, fin mat är trevligt att dela eftersom fin mat är kul att minnas och tipsa om. Men varför inte en mix? Jag måste hitta tillbaka till mina värderingar och vem jag är som person. Jag säger inte att jag är perfekt och har rätt att klandra andra, men jag vill från och med nu bjuda på en kanal som jag själv skulle vilja följa och det är en kanal av en människa med ett liv. Ett liv som har toppar och dalar. Det inspirerar och intresserar nämligen mig.

Jag tänker först och främst på ”influencers” när jag pratar om detta, men även alla andra. Många som jobbar som sociala medier-profil säger att man måste inspirera och ha det perfekta innehållet, men hur äkta och inspirerande blir det egentligen? Det är just därför Micro Influencers kommer att växa kommande år. Micro influencers är mer nära verkligheten och blir med det mer trovärdiga = Är värt och intressant att följa.

 På grund av detta är Youtube en kanal som jag uppskattar mer i dagsläget och vill satsa på. YouTubers bjuder på sitt liv som består av både finnar och fest. Hurra! Men kanske borde jag rensa upp lite bland de konton som jag följer på Instagram och sedan se om jag kan släppa detta bekymmer. Här kommer tre konton som jag tycker har en härlig mix av allt.

Babba Canales – Glammiga outfits och cool business i NY varvat med skogspromenad och hajar.

Calle Schulman – Personliga filmer, in the moment-bilder utan perfektion och härliga resor.

Sandra Beijer – Vackra texter, galet god mat och så vill man hänga med henne och hennes vänner som alltid verkar ha så kul.

Magasin som inte tar sitt ansvar och bidrar till kroppshets. Ni gör mig arg.

Jag sprang på den här tidningen igår när jag var och handlade. Det första jag tänkte var att Fanny är skitsnygg. Det andra: ”Vilket budskap ska jag ta in och leva efter”?

Härligt Fanny! Vi är redo för fler kroppsideal och det vill jag gärna läsa mer om. Jag mår bra av att läsa det här.

Men 2 cm snett ned från den rubriken hittar jag detta: ”Fast rumpa & tonade abs”. Snacka om att trampa snett bredvid Fannys uppmuntrande. Den här rubriken sätter någon slags standard på vad som är ”rätt” och vad vi bör vilja uppnå, vilket är lika med hets i mina ögon. Med en tonad rumpa och abs, då är man ”bra”. Det är lixom det vi borde vilja uppnå.

Jag säger inte att det är ett dumt mål. Flera av oss gillar tonade abs och ska få ha / sträva efter det. Men på ett omslag av en tidning som når en bred massa, många unga tjejer och som står för ”fler kroppsideal” blir denna typ av rubrik fel. Och väldigt fel i just den här kontexten. Kunde inte hela tidningsnumret andas Fannys budskap?

Jag vill inte skälla på detta magasin och jag vill också påpeka att detta bara är ett exempel på någonting jag ser dagligen. Och med detta inlägg vill jag skicka en hälsning till alla journalister som jag ser sitter på ett enormt ansvar – Granska det ni skriver om hälsa. Varje litet ord påverkar mer än vad ni tror.

Rädd för relationer.

Jag hatar att ibland behöva erkänna för mig själv att jag har extremt svårt för att släppa in människor i mitt liv. Eller om jag ska tydliggöra – Jag är rädd för relationer. Ni som har hängt med här under en längre tid minns det nog och att en stor anledning till det beror på att jag inte litar på människor efter jag blev lämnad som sjuk. Jag vågar inte bli lämnad igen. Det är så jävla hemskt att en sådan sak ska behöva påverka mig än idag. Det här slog mig igår när jag och Johan diskuterade en sak som berörde detta ämne och det slutade med att jag nästan drunknade i tårar. Jag, precis som många andra, möts återkommande av händelser i relationer som får mig att förstå att jag inte bör lägga ned mer av min tid på hen. Man ger ger och ger, men får aldrig någonting tillbaka, och det pallar inte mitt psyke. Fixa listor till nattklubbar, bjuda på olika typer av aktiviteter, ge ifrån sig kläder, smink och prylar, sitt engagemang och kärlek. När jag ger så ger jag för att jag verkligen vill och för att jag gillar personen. Jag vill ha hen i mitt liv. Jag släpper in och ger allt. Men får jag ingenting tillbaka av den så känner jag mig dum. Jättedum och blir extremt osäker. Den personen kommer garanterat inte ställa upp längre fram och där måste jag säga tack för mig.

Dessa känslor leder i sin tur till att jag ibland hellre spenderar min tid hemma. Eller lägger all min tid på vissa vänner. Jag litar på mig själv, jag litar på Johan och jag litar på vänner som jag haft i många många år. Men jag framstår då samtidigt som tråkig, egoistisk och ointresserad inför nyfunna vänner. Jag kämpar för att bli bättre på det här och hoppas att jag snart kan se något framsteg. Jag älskar ju att hänga med allt och alla.

Någon som har samma problem som mig? 

Henrietta Fromholtzs webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Elin Johansson
Hälsa
Ida Warg
Hälsa
Foodjunkie
Home
Andrea Brodin
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Linn Herbertsson
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Paulina Forsberg
Lifestyle
Makeup by Lina
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Tess Montgomery
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Vanja Wikström
Mode
Mathilda Weihager
Mode
Emma Danielsson
Man
Niklas Berglind