Jag måste göra ett erkännande och det är jag är tillbaka på ruta 1 när det kommer till att lägga ned den här dumma drogen godis. (Min första dag utan godis kan ni läsa om här!) Och ja, jag känner mig helt jävla värdelös. Det här handlar inte om att jag vill lyckas med en diet, bara om att jag vill och måste kunna leva en hel dag utan socker som faktiskt är farligt för min kropp.
Mina misslyckanden sker dagligen och jag tänker på dem dygnet runt. Att jag har en sådan vidrig disciplin gör mig ledsen. Så ledsen att tårarna inte vill stanna kvar i ögat. Jag som prestationsprinsessa ser mig själv som en riktig looser.
Hur kan jag, en tjej med så galet mycket vilja, ständigt misslyckas med ett så enkelt uppdrag som att sluta äta godis varje dag? Under påsken i Palma var jag utan godis i en hel vecka utan problem, men fort jag kommer tillbaka till vardagen är jag alltid där igen. Varje kväll 20.30, ja då ska jag gå och handla en påse godis? Det är inte mycket godis, men det är fortfarande godis.
Tidigare åt jag även mackor efter godiset, men det har jag tack och lov lyckats lägga ned på vardagar i alla fall. Pju!
Det jobbiga med detta är att det nog inte handlar om själva godiset, utan om min rutin. Jag älskar alla typer av rutiner, men tyvärr är det många av dem som är mina största fiender. Just denna snackar vi samma tid, lika många och lika stora godisbitar och samma turordning på vilken godisbit jag äter först, efter det och sedan sist. Jag har ju även en grej med att vissa ska ligga i kylen lite längre tid än de andra?
Det här med extrema rutiner kom till mig redan när jag var sjuk och det var även med hjälp av dem jag blev frisk från min anorexia.
Som sjuk var hela mitt liv uppbyggt på rutiner. Det fanns regler på hur jag skulle äta upp min glass, i vilken ordning jag skulle hacka kvällens sallad och såklart hur många kalorier jag högst fick äta. När jag skulle bli frisk gick även där allt ut på mina rutiner. Jag fick ett schema med nya maträtter, aktiviteter och tider som jag skulle lära min hjärna att gilla och följa. När jag i några veckor hade tvingat mig gilla dessa var jag fast och blev därför frisk. Tack vare dem övade bort min rädsla för mat.
Idag har jag absolut inga problem med maten, men det dumma nu är att jag är extremt beroende av mönster. Hur fasen övar man bort det?… Ska jag lära mig nya rutiner igen med hjälp av ett schema? Nä men jag pallar inte!
Har du ett tips? Hur gjorde du? Snälla, inspirera mig!
Igår lyckades jag faktiskt skippa godiset för andra gången på 1 år, men istället åt jag 1000 äpplen och det är inte heller skitkul. Idag vill jag inte äta äpplen, utan godis igen. Suck! Funderar på om jag måste gå all in på typ raw food eller något annat som jag inte gillar.
för att bli frisk från min ätstörning började jag äta mycket mer, då blev jag inte lika sötsugen. min hjärna fattade inte att middagen gjorde mig mätt (för kalorierna tog lång tid att absorbera) så jag avslutar nu varje måltid med ett glas standardmjölk och en frukt. Laktosen och fruktsockret stillar det som hjärnan tror fortfarande är hunger. Då blir det mer att jag äter godis när jag är sugen på det, snarare än att det är en rutin.
Tack Frida. Kram!
Jag känner igen mig så väl!! Jag köper godis gjord på bara fruktjuice. Det är exakt som godis i konsistensen och smakar som godis med. Jag skickar en länk på hur de ser ut :). Det är en process att lära sig att inte äta godis, efter lång tid har jag nu äntligen lärt mig att bara att riktigt godis på helgen.
http://www.mat.se/butik/bara-torkad-frukt-exotic-snacks-55g
Hej Matilda! Tack för tipset, ska testa om det är något att ha. Ser ju lite läskgt ut. Hehe 🙂 Puss!
Hej fina fina Henrietta!
Jag vill bara slinka in och berätta att jag tycker du verkar vara en himla go människa! Din blogg är en riktig ”good feeling-blog” och jag älskar det!
Nu till mitt tips… Jag var precis som dig när det kommer till godis. Jag åt det ständigt, även om det bara var litegrann varje dag. Notera var. Sedan hände något.
Jag kom över en film om sockrets påverkan på kroppen och sedan den dagen har jag inte ätit godis. Alls.
Du känner säkert till filmen, kanske har du redan sett den. Den heter ”Sockerfilmen” och sänds på SVT1 play. Jag tittade på den en gång och har sedan dess inte ens tittat åt godis. Jag har varit sugen, det kan jag säga, men i och med kunskapen om vad sockret gör med vår kropp, vårt humör, så har jag känt att det är inte värt det.
Mitt tips är därför att googla ”Sockerfilmen” och se den! För mig var det iallafall så mycket lättare att sluta med just godis när jag visste varför det var dåligt. Tidigare har det, iallafall inte för mig, funnits någon specifik information om varför det är dåligt utan jag har mest vetat att ”det är väl inte så jättebra kanske”.
Nu har det gått 4 veckor och jag mår mycket bättre, jag är inte lika trött hela tiden och jag sover som ett litet barn på nätterna och vaknar innan klockan. Hoppas att du gillar den!
Stora kramar <3
Hej Fanny! Åh vad jag blir glad <3 Och nej, jag har inte sett filmen men efter din kommentar måste jag verkligen göra det. Tack snälla du för att du tog dig tid och skrev. Puss!
Hej! När jag ville sluta äta godis (+ läsk, snacks, glass osv) för ett par år sedan skrev jag ut ett papper med 100 små rutor på med siffror i (sök ”don’t break the chain” på google!). Mitt mål var alltså att inte äta något sådant på 100 dagar, och för varje dag som gick fick jag kryssa i en av rutorna (ruta 1 när det gått 1 dag osv). På det sättet blev det en rutin, och att kryssa i blev en slags belöning varje dag. Om jag skulle ha brutit godislöftet skulle jag också ha brutit kedjan, och på så sätt kändes det som om man verkligen var tvungen att hålla det. De första veckorna var självklart svårast, jag surfade till och med in på karamellkungens hemsida för att jag var så sugen! Men suget försvann gradvis, och till slut försvann det helt. Efter de 100 dagarna var slut så var jag inte sugen på att börja äta igen! Idag kan jag ibland äta sötsaker, exempelvis på resor eller i sociala situationer som ”kräver” det, och jag tycker fortfarande att det kan vara väldigt gott, men det där beroendet finns inte längre. De 100 dagarna blev min avgiftning! För mig funkade den metoden i alla fall jättebra, så det kanske är värt att prova! Kramis! <3
Dear Henrietta,
I moved permanently here in Sweden a few months ago to be with my Swedish man , and I discovered your blog which i fell in love with . The first thing that caught my attention was the honesty that comes with your posts. Nothing in your blog feels scripted, your happiness and sadness feel genuine , and it s a very nice and brave thing of you to share it with the world. For me it is so nice to see a powerful career woman, with a great style,living and hanging around in the places I do, who has her good and bad days and is not afraid to show them. When I read about your anorexia it felt a bit too close to home, I didn’t suffer from it per se but definitely had a period where i got to an extremely low weight,lower than what the normal is. I think my relationship with food will always be special ( and it comes from someone who LOVES food and cooking) . I also caught myself getting more obsessed in times of great stress. I think that identifying the moments that the food-bsession comes in is important, in order to tackle it.First tackle the reason behind it and then the obsession itself 🙂
Now as for the goodis….. my god there s nothing comparing to Swedish smågodis!!! We never had something that awesome where I grew up (Rhodos) or where I went to uni in cz,and it was something I absolutely loved immediately. I am also trying to cut down on the godis. Not only for the weight, but also for the teeth, they are really destructive…But so tasty! And you dont feel full of them.
I found out that the best way to do it, is to do it slowly, and make sure you have the meals settled on proper times. What I mean, I started buying these protein chocolate and caramel yoghurts or make a cauliflower with parmigiano mash and it it before I get hungry in the evening. I found that this way, the cravings for godis decrease.However there are still the days that I just have to have them and you know what, I just go to the store and buy something like 5 pieces.
Remember,the whole thing with controlling and anorexia is all this power you get from self constraining.It has a nature of absolute, either you wont eat nothing and you succeed or if you do it,even in the smallest part, you fail. For now , if I want to have some godis and do so,I dont feel like a failure.Instead I see it from an another perspective; I had just 5 godis instead of a whole bag!!! What I m trying to say is that I try to recognize the voice of the unreasonable .
But anyways, back to my tips,the thing with eating these things I mentioned before , before I got hungry, really helped me to cut down the godis. I had managed to stop them completely before I went for a trip. I want to say here that whenever I am back from a trip I ALWAYS need to eat some, as I miss them so much, but slowly slowly i go back to the habit of minimizing them. It doesnt have to be absolute,absolute is the unreasonable speaking.And if you want to have some, do so! See it from the other side!At least you walked out of the house, walked for 5 mins, got up some steps,it s enough to burn 5 godis ^^
I m sorry for this essay. Cheer up girl we re all behind you!! Kram Kram!!
Ellie.
Åhhh var inte så hård mot dig själv <3 tänk på allt du klarat hittills! Du verkar vara 0% loser tycker jag!
Jag vet hur det känns. För mig funkar det att äta ordentligt med mat så jag är så mätt att jag inte orkar godis, alternativt äta en proteinbar (sockerfri, typ questbar eller liknande) som jag hackar upp istället för en chokladkaka. Visst tar det inte bort rutinen men det är bättre för kroppen iallafall. Att kvällsfika är mysigt och jag vill inte ta bort det helt. Och kom ihåg, några godisbitar per dag är bättre än en ätstörning och det finns farligare saker än socker här i världen ändå <3
Hej Sara <3 Det där med questbar gillade jag, för dem är ju faktiskt goda. Kvällsfikat är verkligen det bästa som finns!! Fan vad go du e <3 Puss!
Du har inte funderat på att äta efter ett kostschema? Låter kanske jättetråkigt för dig som finner så mycket glädje i mat men kostschemat behöver ju inte innebära att du lever på torsk och broccoli dag ut och dag in. Känns som att det kan vara ett relativt enkelt sätt för dig att bryta det mönster du lever i just nu. För med schemat så får du en ny rutin och något du ska följa till punkt och pricka. Det kan göra det lättare att inte falla tillbaka in i gamla mönster. Sägs ju även att det tar 3 veckor för en att bryta gamla vanor samt skapa nya. Tre veckor är ju egentligen ingenting och kan kanske vara värt det i slutändan?
Hej Ellen! Och tack för ditt tips. Jag tror faktiskt att jag måste göra det i samband med att jag börjar mitt nya boot camp med D Flex. Men jag tror faktiskt inte att det behöver bli tråkigt, snarare en kul utmaning att börja lägga upp schema och planera inhandling. Jag och Johan är idag alldeles för dåliga där. PusS!
Hej Henrietta!
Jag har varit i exakt samma situation som du och mönster och rutiner har både varit min största bov och min räddning.
När jag blev frisk hade jag även samma problem som du har nu, att godissuget sätter in på kvällarna. Jag visste inte heller hur jag skulle komma ur detta mönster från början men för mig har det funkat att under frukost och lunch öka mina portioner. Det har också hjälpt att äta mer varma måltider (såsom husmanskost) på dagen och att vid varje måltid få med både kolhydrater, protein, fett och något grönt. Jag skulle nog säga att jag äter mer ”normalt” och mindre hälsosamt än vad samhället idag tillåter, en mer okomplicerad måltid som är hemlagad där jag tillåter mig att äta sådant som faktiskt är nyttigt för våra kroppar men som samhället idag säger att man inte ska äta, så som bröd, ost, såser, husmanskost.
Tidigare åt jag ofta lättare måltider på dagen som en sallad där jag blev mätt men där blodsockret snabbt sjönk och ändå fast jag åt en mer ordentlig måltid på kvällen så blev jag alltid sugen på socker….
Alla är vi olika men detta har iallafall hjälpt mig och jag har inte något godissug på kvällarna längre då jag alltid äter mig mer mätt och med mat som håller uppe blodsockret och energin längre.
vi alla har vi olika problem men jag känner verkligen igen mig i många delar av din historia. du är en kämpe!
kram
Visst är Det en jobbig bov? Det du skriver är så i min mening, håller helt med dig alltså. Sunda tankar! Tack för din pepp och fina ord<3
I sooo feel ya! Jag har lyckats hålla mig ifrån godis i snart en månad, de första dagarna var verkligen värst (hang in there!). Mitt tips är att göra det till något mysigt på kvällen, i form av typ fruktsallad (apelsin med granatäpple är min favorit!), ”nyttiga” chokladbollar (dadlar och nötter) eller typ smoothie (hallon & ingefära är en favorit där!). Du som är så inspirerande skulle ju verkligen kunna göra något fantastiskt med denna utmaning. Tänk på alla underbara smoothie-varianter du kan testa eller andra roliga recept du kan testa som inte innehåller socker (fruktsocker bryr jag mig inte om haha). Tror verkligen du kan rocka det här, du verkar ju vara helt fantastisk och med en massa jävlar anamma 🙂 Heja dig!
Fan vad du är grym!! Och gud så peppad jag blev av dina ord. Verkligen! Så JÄVLA peppad. Jag börjar nästa vecka och bloggen ska banne mig få följa med. Puss!
jag klarar förvisso att vara utan godis i perioder men det spelar ingen roll hur länge jag är utan eller vad jag försöker ersätta det med, minsta chokladbit igen och så är sockersuget tillbaka efter varje måltid. Det är precis som att de sitter i generna. Har inga tips att ge men ska nog spara detta inlägg för att återkomma och se om det dyker upp något bra 😉
Hej sötis! Haha, jaaaa! Sug på karamellen och återkom över ett glas vin <3
Jag har ett supertips! Kanske har det inte att göra med hur du får bort dina rutiner, MEN, jag har ett recept på världens godaste, och nyttigaste godis: rawfoodbollar! Lovar att det kommer stilla ditt sötsug <3
10 dadlar
1dl grovhackad sötmandel
3 msk kakao
2 msk kokosolja
1,5 dl havregryn
1 tsk vaniljpulver
3-4 msk kokt kaffe
Åh!! Jag har aldrig vågat smaka dessa raw food-bollar, men jag lovar att testa!! Puss!