Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

MY STORY

Bli smal på Östermalm á la Katrin Zytomierska.

Jag sitter nu på bussen på väg tillbaka till Stockholm.  Johan sitter i stolen bredvid och läser Evighetens Rand av Ken Follett som han hälsar är ruggigt bra medan jag som vanligt sitter och klurar på ”saker”. Eller jag har faktiskt precis lyssnat klart på podcasten Skäringer & Mannheimers som fick mina tankar att spinna igång ordentligt. De diskuterade en mycket sjuk Instagram post som sedan blev det ett mycket viktigt ämne. Katrin Zytomierska..

Behöver jag ens säga någonting? Självhatspepp….

Vi är nog alla överens om att hon alltid har varit lite speciale, men jag har ändå diggat henne och hennes raka och öppna personlighet. Jag gillar att hon är osvensk och vågar tycka, men när hon här om dagen publicerade posten ovan kände jag ”Nu är det fan bra!”. Hon är trebarnsmamma, har hunnit gifta sig och skilja sig en herrans massa gånger, byggt upp ett framgångsrikt företag och levt i rampljuset under många många år. En spontan tanke är att hon måste ha lärt sig massor och växt som människa under dessa år, men nej.

Det är sorgligt att hon inte tar sitt ansvar som den förebild hon är inom både företagande och som kvinna. Fattar ni vilken potential Katrin har! Hon skulle kunna lära ut så sjukt mycket bra och viktiga saker, men så låter hon bara skiten sippra ut…. för att tjäna feta pengar. Jag tycker att kombinationen: ett fett bankkonto, massa haters och att pusha kvinnor till självhat och ångest, låter som ett sorgligt liv.

Hon svarar ju ofta på sin kritik med: ”Man får tycka vad man vill” och som denna gång: ”Jag är ironisk”, men vad är det för jävla inställning och ironi? Är det så viktigt att tycka till på nätet om man vet att det skadar? Jag är nyfiken på vilken annan anledning Katrin ger än att hon gör det för pengar.

Jag tycker att hon kan hålla sig till sina butikslokaler och vispa grädde. Då och då bjuda in sina vänninor från trakten till föreläsningar med tema: ”Östermalms-kroppen” så hon får tycka till lite och sedan kämpa på med sin egen vikt i tystnad. Alla med en stor röst borde ge fan i att förvärra vårt redan ätstörda samhälle. Katrin har nu tagit bort posten och jag hoppas att det berodde på dålig sömn eller hjärtbesvär.

Där fick ni ta del av mina söndagsaggressioner. 

För er som är nya läsare – Här kan ni ta del av min story som tidigare ätstörd. Ett resultat av dom budskap som Katrin sprider.

Ätstörda app-jäkel!

Trots att det är Johans födelsedag och en glad fredag har jag ett litet agg inom mig. Jag har nämligen upptäckt en sjuk app som jag aldrig hade kunnat tro var en ”vanlig grej” att använda. Jag snackar om en app där människor korrigerar sig själva till ”det bättre”. Det bättre = Smalare. Men var FAN är vi på väg säger jag då? 

Nej tack! 

Vi vet alla att vårt samhälle har problem och en osund syn på oss själva och varandra, men att det var såhär extremt visste jag inte. Vi alla kritiserar magasinens omänskliga redigering av modeller, men så ska vi ändå ta efter och med det stötta deras idiotiska hets och förvärra idealbilden. Media har skapat den sjuka syn vi har på vårt utseende och fortsätter än idag, trots kritiken, att påverka oss. Men om vi ska haka på, boosta det och med det öka hetsen kommer det här aldrig vända och jag undrar då var fasen det ska sluta. Användningen av denna app är ju en slags osynlig hets eftersom en redigerad bild inte med ord säger ”SÅHÄR SKA VI SE UT!” ”Jag vill bli smalare!”, men det blir en hets när vi alla plötsligt är smalare och mer ”perfekta”.

Jag vet inte vad jag ska säga…

Eller två saker: 

+ 130.000 människor lider av en ätstörning i Sverige och då är det en STOR siffra som är i gråzonen. Om vi fortsätter såhär kan vi nog snart dubbla den siffran. 

+ Om du inte trivs med dig själv – Gör det som får dig att må bättre, men sluta redigera din kropp och tryck upp på Instagram. 

Nu ska jag och Johan åka till TAK och käka middag <3

NEJ, jag har inte en ätstörning!

Hej fina ni! Det är fredag och helg – hur härligt? Jag vill inleda med att svara på en kommentar som är väldigt viktig för migJag är oerhört tacksam och blir väldigt varm i hjärtat av att jag har världens finaste läsare som verkligen bryr sig om sin omgivning och till och med mig. Tack! Jag vill svara på kommentaren ovan som kom in här om dagen och jag kan börja med att säga att du är helt ute och cyklar, som tur är 🙂 Jag kommer ta en dag inom kort och förklara mer om mitt mående, för jag fattar att det kan uppstå missförstånd och förvirring när ni inte vet vad det är jag känner och mår dåligt av. Just nu är träningen min räddning och hjälper mig framåt. Träning kan ju utföras på olika sätt och den behöver inte ha någonting med ätstörningar att göra. Jag behandlades på Mandometerkliniken för snart 4 år sedan och det var det bästa jag har gjort. Många säger att man aldrig kan bli frisk från en ätstörning, men jag säger emot där. Eller jag blir rättare sagt lack. Mandometerklinikens metod gjorde mig hel och har lärt min hjärna att det inte finns någonting som är läskigt och att älska min kropp. Idag blir jag till och med inbjuden av kliniken att komma och hålla i gruppsamtal med patienter och det skulle de inte låta mig göra om de inte visste att jag är 100 % bra.

På ett sätt kommer jag att få lida av min gamla sjukdom i hela mitt liv. Tyvärr.. Vill jag träna varje dag kommer min omgivning ifrågasätta mig, orkar jag inte äta upp min lunchtallrik kommer folk tro att jag har problem, likaså om jag tackar jag nej till godis och sötsaker för att jag inte är sugen. Det är faktiskt skitjobbigt och jag kan bli ledsen för det också. Senast i Palma med Ivyrevel uppstod en sådan situation och jag tappade det totalt. Kan ni förstå den jobbiga känslan av att aldrig kunna få känna sig helt fri från en sjukdomsbild? Jag vill ju kunna leva mitt liv som frisk utan att känna någon oro runt om mig. Min familj vet att jag är mer än 100 % bra och det är nog för att de känna mig så bra, så kanske ska jag dela med mig mer till er? Jag vill inte att ni oroar er i onödan, men jag är oerhört tacksam för att ni tänker på mig och jag vet att ni bara gör det för att vara fina.

Det här jag sa med glassen här om dagen på InstaStory var jävligt klantigt. Jag kom på det efter men orkade inte ta bort det. Jag tänker ALDRIG så som jag sa ”Jag får äta mer glass om jag har tränat”, aldrig! Det vet alla mina nära och kära. Just nu tränar jag för fulla muggar, men äter minst lika mycket godis och god amt. Jag gör det jag känner för och det som får mig att må bra.

Men TACK till alla er som har frågat. Ni är verkligen guld värda <3

Henrietta Fromholtzs webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Home
34 kvadrat
Mode
Paulina Forsberg
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Pamela Bellafesta
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Sandra Beijer
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Susanne Barnekow
Hälsa
Fannie Redman
Hälsa
Ida Warg
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Emma Danielsson
Lifestyle
Elin Johansson
Man
Niklas Berglind