Hej på er babes! 

Jag har varit tyst i helgen. Det blev lite för mycket känslor tidigare i veckan och jag valde därför att ta en paus och inte alls tänka på bloggen. Torsdagen var kaos och tårarna sprutade åt alla håll. Jag känner mig så ensam just nu och nästan åt hållet deprimerad. Att sitta hemma fyra helger i sträck är inte lätt. Vänner orkar inte längre höra av sig och fråga om jag ska haka på då dem vet att jag typ aldrig blir frisk. Inte så konstigt, men det suger. Den oförtjänta skiten här på bloggen här om dagen gjorde det inte bättre. Att gå och röntga lungorna var obehagligt och ha ont i kroppen varje sekund är sårande….

Jag mår också dåligt av att inte kunna leverera den härliga, glada och peppiga bloggen som jag vill. Det stressar mig. Det stressar mig också att inte kunna jobba i samma snabba takt som jag brukar. Så synd tycker jag om mig själv. Hehe… Men vet ni vem som kom upp till Stockholm och gjorde mig glad?

MIN SYSTER <3 Och vi har som vanligt skrattat till tårar. Det går knappt 5 minuter mellan varje anfall som alltid slutar i tårar längst med kinderna. Är det inte underbart att skratta till tårar? Åt typ ingenting speciellt heller. Och som ni ser ovan har vi också bakat pepparkakshus.

Vi hörs senare ikväll med en uppdatering om helgen. Nu ska jag ut och plåta och idéa kring min bok. WIE!