Att jag spenderar livets tid på akuten börjar väl bli vana för även er. Usch vad jag är trött på det nu… Och idag var jag med om det vidrigaste någonsin. Jag kände att jag inte kunde andas och gick runt och runt på kontoret för att finna luft. Precis samma händelse hände i Warsawa i helgen. Det gick inte och plötsligt började jag känna hur mina händer och armar domnade av, mitt ansikte och hur snabbt hjärtat slog. Jag stod då på en plats utan människor och jag försökte snabbt ta mig ut till trapphuset där jag föll ihop. Jag minns att många människor kom mot mig och hur de lade mig i sidoläge och försökte lugna mig i väntan på ambulans. Jag trodde att det var mina sista minuter i livet. Mina ben och armar skakade och jag orkade inte ens tänka på minuten efter.
Nu har jag varit i trygga händer i några timmar, kan andas igen och jag har fått veta att mitt liv inte är hotat. De ville ha mig över natten, men då jag inte kände mig trygg med läkaren valde jag att lämna för att istället besöka hjärtläkaren i morgon. De vet inte om det jag var med om var en ny grad av ångest eller om det var hjärtat. Det ska jag ta reda på.
KÄRLEK.
<3 ta det lugnt och ta hand om dig!
Men nej, kära du. Oavsett om det är hjärtat eller en ny ångestnivå – din kropp försöker säga ifrån om någonting du gör. Sover du ordentligt? Får du i dig näring? Stressar du för mycket? Går livet i 110? Kroppen har en sån jäkla förmåga att signalera före hjärnan fattar. Lyssna på den. Kram!
Hoppas inte det är hjärtat eller nåt sånt!! Och håller med Denices kommentar hör. Ta hand om dig!!!
Men du <3
Massa kramar!! ❤️❤️❤️
Fy vilken hemsk känsla, och vilken tur att kollegorna fanns i närheten för hjälp. Mer eller mindre exakt samma händelse har min bästa kompis haft ett par ggr och det var någon månad innan hon rammade in i väggen totalt. Nu är hon sjukskriven sen i höstas och är på väg tillbaka till livet men har en bra bit kvar innan hjärnan/kroppen/stresståligheten/synen och andningen är tillbaka helt. Säger samma sak till dig som jag sa till henne 350ggr innan väggen kom. Nu är det du som börjar med fasta rutiner(hur tråkigt det än låter såhär i vårtider), ingen alkohol, dagliga promenader helst på samma tid. Ingen övertid på jobbet. Ingen skärmtid efter dusch&pyjamas, läsa bok istället för serie i sängen, och frukost och sovtid ungefär samma tider varje dag.
Just den där punkten med alkoholen upplever hon som bästa och fasta tider, hon kan vara med på fest men numera nykter. Just alkoholens biverkning dagen efter är som ett svart hål i dagar. Hennes puls klarar inte att arbeta med livet och baksmällan.
Ta hand om dig och glöm inte bort att andas, det är faktiskt det enda du behöver göra här i livet. Bara att andas! Kram!
Styrkekramar!!! Hoppas du mår bättre snart <3333
STOR STOR KRAM, ta hand om dig! <3<3<3<3
Fyfabian vad jag hoppas att du slipper dendär skiten snart! Krya på dig!
Kram!!! <3
Massor av styrkekramar till dig, fina du!<3
<3 <3 <3 Usch vad obehagligt! Hem och ta hand om dig så hoppas jag att det inte är något med hjärtat!