Henrietta Fromholtz

I morse kunde jag andas igen och det kändes ljuvligt. Mina favoritmärken DAY och 2ndday styrde frukost och presenterade AW18, men jag orkade inte gå dit vid 08.30, så jag trillade in när alla andra hade gått. Lyxigt att få hänga med Tess och tjejerna samt ha hela showroomet för sig själv. Hehe. Det låter inte riktigt som mig då jag älskar att bubbla, men just nu mår jag bättre av färre människor runt om mig.

Jag kan ju efter den här kollektionsvisningen säga: 2ndday ÄR BÄST på dunjackor och jackor generellt. Jag är kär i denna.

Systermärket DAY är inte sämre upptäckte jag idag. Jag tycker att denna känns som en mer klassisk variant av min orangea från 2ndday.

OCH så mycket härliga power suits som kommer nu! Tack för kärleken och myset jag fick börja den här dagen med. Kändes magiskt!

Väl hemma igen började jag bli vimsig igen och att hitta andetaget blev svårt. Jag irrade omkring i lägenheten tills paniken kom och jag kände då bara: ”DET ÄR FASEN MEDITATION JAG MÅSTE HA”. En ren chansning som visade sig vara min räddning. Efter en 30 minuters meditation kände jag mig som en sprudlande Henrietta i september 2017.

Efter det ringde chefen och gjorde mig till en ännu mer sprudlande och lugn tjej.

Vidare tog jag mig ut – först på en mils promenad som gjorde gott…

…och sedan vidare till Day Spa där jag började med en morotsjuice för att sedan avnjuta en timmes massage + body scrub. MY GOD SÅ BRA! Jag blir sällan nöjd på massageställen, men här går det inte att bli missnöjd. Förbannat bra!

Efter denna dag känner jag mig verkligen som en ny människa. Jag kan andas, jag orkade laga en magisk vegetarisk gryta ikväll (recept här!), jag har skrattat och vill för första gången på länge VARA VAKEN.

WOOOP! Jag känner peppen. Love Life.

Igår kväll ringde min läkare från Vårdcentralen och bad mig att ännu en gång att åka upp till akuten då hon inte gillade alla symptom jag lidit av i helgen. Suck. Jag åkte upp (som tur var denna gång utan ambulans) och där satt jag i väntrummet tills mina lungor började värka så mycket att jag började störtböla och fick komma in tidigare. Igår var jag riktigt arg. Arg för att jag aldrig får reda på varför jag knappt kan andas och bara får höra att mitt hjärta slår dåligt, men att det inte påverkar min andning. Igår sa jag: Jag åker inte härifrån den här gången utan att veta varför jag inte kan andas och hur jag ska ta mig till för att lösa skiten. Jag skiter i alla EKG:n ni tar – jag vill utreda mina lungor. Jag har inte tid för detta då jag just nu knappt orkar vara vaken. 

Jag har alltså haft andningssvårigheter sedan januari 2018 och har under alla dessa månader behövs kliva upp varje natt för att hitta andetaget. Då fattar ni nog att jag snart inte orkar mer och verkligen vill veta vad jag lider av.

Jag kom sedan hem sent på kvällen med en ny lungröntgen bokad, ett bevis på att jag får syre samt ÄNNU en röst som säger att jag lider av ångest. Jag vet inte varför, för jag känner verkligen ingen som helst ångest? Jag känner mig lyckligare än någonsin, aldrig känt mig så långt från stress som idag och det har inte hänt någonting. I morgon ska jag till läkaren igen och ta ämnet ÅNGEST på allvar, vilket känns magiskt, och så ska jag även tillbaka till jobbet. Till världens mest förstående och peppande kollegor på Absolut Company. Nu känner jag att jag tagit ett kliv framåt, att det här kommer att bli så jävla bra och då ska jag våga gå tillbaka till livet, MEN… i lagom takt bredvid människor som förstår och ger pepp.

Nu ska jag meditera omgång 2 för idag. I förmiddags ledde meditationen till ett storböl utan att jag visste varför. Allting bara forsade ut. Allting var så jäkla skönt. Efter det ska jag trippa bort till DaySpa för 1 timmes massage. Hej nu tar jag välmående på allvar.

VI HÖRS SEN med ett lite mer inspirerande inlägg. PUSS

I fredags vaknade jag både besviken och tacksam. Vaknade och insåg att min andning fortfarande var kass och på detta blev jag sedan bjuden på frukost av Ryska Posten. Tack för den starten! Något positivt att inleda helgen med i alla fall.

Och precis som tidigare delen av veckan fick jag njuta av förmiddagen inne. Läs: lida.

Men jag hade två ärenden som jag var tvungen att genomföra och som ändå kändes rimliga.  Det första var ett möte gällande bloggen som det händer massa grejer med nu. Och det avslöjas om ca. 1 vecka!

Sedan trippade jag in på GANTs flagship store för att välja ut två par vårskor till ett roligt samarbete som kommer. Helvete vad stegen dit var tunga, men jag fixade det. Och så var jag otroligt nöjd och glad när jag sedan lämnade med två godingar. Lite glädje i min fredag!

På kvällen kunde jag inte andas och ringde syster Victoria som kom över på 2 röda. Hon lugnade mig och så avnjöt vi en vegetarisk gryta med korv till Let’s Dance. Det var mysigt fram till natten kom som blev en plåga när jag testade att köra utan sömntabletter.

På lördagen ringde bästa Evelyn och frågade om jag var sugen på häng, vilket jag såklart var men med betonging på mitt mående. Jag kände att det var värt ett försök och att om det är någon jag ska ge mig ut på stan med så är det Evelyn. En vän jag känner väl och känner mig trygg med. Men…. det gick inte. Precis innan vi var framme på Wienercaféet började benen att domna och jag kände samma känslor som när jag ramlade ihop tidigare i veckan. Evelyn är bäst! Hon sätte mig ner, andades med mig och under tiden lyckades hon utan min vetskap både höra av sig till min syster och beställa in kaffe, chokladboll (bäst i stan!) och en toast Skagen. Jag behövde inte säga ett ord – hon bara fattade. Hon är en så fin vän och jag började lipa av kärleken till henne. Haha. Så började hon också.

1177 sa akuten – Chokladbollen sa: du klarar det hemma.

På vägen hem råkade jag springa in på H&M Home och där kom VÄRLDENS GOASTE LÄSARE FRAM och gav mig kärlek. Du gjorde min dag tillsammans med Evelyn.

Under dagen skickade syster Alexandra Snapchats på pappa live från terassen på Mallorca. Jag skrattade högt och kände för en stund att livet var kul. Inga andningsproblem utan bara längtan efter en färskpressad apelsinjuice.

Det blev kväll och bästa Syster Victoria ställde in hennes kvällsplaner för att ta hand om mig. Jag vågar för stunden inte vara själv, så det kändes underbart att jag fick laga asiatiska kycklingbiffar med sallad tillsammans med henne. Denna kväll tog jag sömntablett och somnade redan vid 21.00.. hehe. Så skönt!

Igår kände jag: Ut i luften tack! Mina inbokade promenadvänner försov sig och jag gav mig fan på att jag skulle klara en Djurgårdsrunda på egen hand.

Vilket jag gjorde och mötte efter det upp Caroline för att snacka bokomslag.

Vilket vi gjorde över en ute-lunch på Nybrogatan 38.

Det blev varsin Veggie Bagel fylld med aubergine och röd pesto, och med chirre chips.

Efter en urmysig lunch och ett jäkla massa forogarferingstjatter ringde Anton och frågade om jag var öppen för häng och en glass. YES!

Ingen av oss hade tidigare testat trendglassen Stikky Nikky, så det fick det bli. Nybrogatan för er som inte vet!

Anton tog kanelglass och kokos – Jag chokladbollsglass. Bedömningen och hänget tog vi Humlegården tills jag inte orkade med andningen mer. Min glass var GODAST (!!) och som Anton sa: Det smakar som en äkta chokladboll med kaffe i. Mums!

Kvällen då? Johan kom hem från Storkens svensexa i Rom och vi lagade köttfärssås tillsammans och kikade på Avicii-dokumentären. Jag mådde så dåligt under hela filmen att jag var tvungen att ligga hårt på  golvet. GRÄT FÖR ALLT.

Natten till måndagen spenderades sittandes i soffan. Wowoow! Sämsta veckan och helgen EVER – nu tar vi nya tag.