Henrietta Fromholtz

Idag gjorde jag min första dag på jobbet igen efter en veckans vila. SÅ FÖRBANNAT HÄRLIGT. Jag vet att några av er tycker att jag borde vänta – att bara en dag av välbehag inte är tillräckligt innan man beger sig tillbaka till det normala. Men idag kände jag att jag ville. Det kliade i fingrarna.

Men vi ska inte snacka jobb nu. Vi ska prata om att jag både älskar och hatar att behöva gå längst med Hornsgatan när jag ska till jobbet. Jag kan ju inte åka tunnelbana. På denna gata ligger nämligen både Brandstationen och min favoritbutik WOS. Min plånbok säger ”GÅ OCH TÖM MIG!”.

Dels så har WOS massa fina solglasögon. Har alltid haft, men väldigt mycket fint nu!

OCH DET BÄSTA? Deras örhängen såklart! Jag ska springa in i morgon och handla dessa samt ett par som såg ut som popcornstrutar. Ska ha dem till en plåtning som sker i helgen… och som ska bli till en nyhet som kommer ut nästa onsdag. WOOOP!

Och här kikade jag in på min absolut bästa inredningsbutik – Jag måste ha den här lampan till sovrummet, men vågade inte ens titta på prislappen. Ibland sätter de rimliga priser och ibland är det gaaaalet.

Vilka är era favoritbutiker? 

I morse kunde jag andas igen och det kändes ljuvligt. Mina favoritmärken DAY och 2ndday styrde frukost och presenterade AW18, men jag orkade inte gå dit vid 08.30, så jag trillade in när alla andra hade gått. Lyxigt att få hänga med Tess och tjejerna samt ha hela showroomet för sig själv. Hehe. Det låter inte riktigt som mig då jag älskar att bubbla, men just nu mår jag bättre av färre människor runt om mig.

Jag kan ju efter den här kollektionsvisningen säga: 2ndday ÄR BÄST på dunjackor och jackor generellt. Jag är kär i denna.

Systermärket DAY är inte sämre upptäckte jag idag. Jag tycker att denna känns som en mer klassisk variant av min orangea från 2ndday.

OCH så mycket härliga power suits som kommer nu! Tack för kärleken och myset jag fick börja den här dagen med. Kändes magiskt!

Väl hemma igen började jag bli vimsig igen och att hitta andetaget blev svårt. Jag irrade omkring i lägenheten tills paniken kom och jag kände då bara: ”DET ÄR FASEN MEDITATION JAG MÅSTE HA”. En ren chansning som visade sig vara min räddning. Efter en 30 minuters meditation kände jag mig som en sprudlande Henrietta i september 2017.

Efter det ringde chefen och gjorde mig till en ännu mer sprudlande och lugn tjej.

Vidare tog jag mig ut – först på en mils promenad som gjorde gott…

…och sedan vidare till Day Spa där jag började med en morotsjuice för att sedan avnjuta en timmes massage + body scrub. MY GOD SÅ BRA! Jag blir sällan nöjd på massageställen, men här går det inte att bli missnöjd. Förbannat bra!

Efter denna dag känner jag mig verkligen som en ny människa. Jag kan andas, jag orkade laga en magisk vegetarisk gryta ikväll (recept här!), jag har skrattat och vill för första gången på länge VARA VAKEN.

WOOOP! Jag känner peppen. Love Life.

Igår kväll ringde min läkare från Vårdcentralen och bad mig att ännu en gång att åka upp till akuten då hon inte gillade alla symptom jag lidit av i helgen. Suck. Jag åkte upp (som tur var denna gång utan ambulans) och där satt jag i väntrummet tills mina lungor började värka så mycket att jag började störtböla och fick komma in tidigare. Igår var jag riktigt arg. Arg för att jag aldrig får reda på varför jag knappt kan andas och bara får höra att mitt hjärta slår dåligt, men att det inte påverkar min andning. Igår sa jag: Jag åker inte härifrån den här gången utan att veta varför jag inte kan andas och hur jag ska ta mig till för att lösa skiten. Jag skiter i alla EKG:n ni tar – jag vill utreda mina lungor. Jag har inte tid för detta då jag just nu knappt orkar vara vaken. 

Jag har alltså haft andningssvårigheter sedan januari 2018 och har under alla dessa månader behövs kliva upp varje natt för att hitta andetaget. Då fattar ni nog att jag snart inte orkar mer och verkligen vill veta vad jag lider av.

Jag kom sedan hem sent på kvällen med en ny lungröntgen bokad, ett bevis på att jag får syre samt ÄNNU en röst som säger att jag lider av ångest. Jag vet inte varför, för jag känner verkligen ingen som helst ångest? Jag känner mig lyckligare än någonsin, aldrig känt mig så långt från stress som idag och det har inte hänt någonting. I morgon ska jag till läkaren igen och ta ämnet ÅNGEST på allvar, vilket känns magiskt, och så ska jag även tillbaka till jobbet. Till världens mest förstående och peppande kollegor på Absolut Company. Nu känner jag att jag tagit ett kliv framåt, att det här kommer att bli så jävla bra och då ska jag våga gå tillbaka till livet, MEN… i lagom takt bredvid människor som förstår och ger pepp.

Nu ska jag meditera omgång 2 för idag. I förmiddags ledde meditationen till ett storböl utan att jag visste varför. Allting bara forsade ut. Allting var så jäkla skönt. Efter det ska jag trippa bort till DaySpa för 1 timmes massage. Hej nu tar jag välmående på allvar.

VI HÖRS SEN med ett lite mer inspirerande inlägg. PUSS