I morse kunde jag andas igen och det kändes ljuvligt. Mina favoritmärken DAY och 2ndday styrde frukost och presenterade AW18, men jag orkade inte gå dit vid 08.30, så jag trillade in när alla andra hade gått. Lyxigt att få hänga med Tess och tjejerna samt ha hela showroomet för sig själv. Hehe. Det låter inte riktigt som mig då jag älskar att bubbla, men just nu mår jag bättre av färre människor runt om mig.

Jag kan ju efter den här kollektionsvisningen säga: 2ndday ÄR BÄST på dunjackor och jackor generellt. Jag är kär i denna.

Systermärket DAY är inte sämre upptäckte jag idag. Jag tycker att denna känns som en mer klassisk variant av min orangea från 2ndday.

OCH så mycket härliga power suits som kommer nu! Tack för kärleken och myset jag fick börja den här dagen med. Kändes magiskt!

Väl hemma igen började jag bli vimsig igen och att hitta andetaget blev svårt. Jag irrade omkring i lägenheten tills paniken kom och jag kände då bara: ”DET ÄR FASEN MEDITATION JAG MÅSTE HA”. En ren chansning som visade sig vara min räddning. Efter en 30 minuters meditation kände jag mig som en sprudlande Henrietta i september 2017.

Efter det ringde chefen och gjorde mig till en ännu mer sprudlande och lugn tjej.

Vidare tog jag mig ut – först på en mils promenad som gjorde gott…

…och sedan vidare till Day Spa där jag började med en morotsjuice för att sedan avnjuta en timmes massage + body scrub. MY GOD SÅ BRA! Jag blir sällan nöjd på massageställen, men här går det inte att bli missnöjd. Förbannat bra!

Efter denna dag känner jag mig verkligen som en ny människa. Jag kan andas, jag orkade laga en magisk vegetarisk gryta ikväll (recept här!), jag har skrattat och vill för första gången på länge VARA VAKEN.

WOOOP! Jag känner peppen. Love Life.

Raringar! 

Vilken JÄVLA skitvecka jag har haft. Är jag ensam eller har någon av er också haft en riktigt dålig vecka? Jag börjar allting med att ramla ihop och bli upphämtad av ambulans som tar mig till akuten, och sedan dess har jag tvingats ligga hemma och försöka hitta andetagen. Jag är så trött på att aldrig bli frisk, så trött på att lida – för det är det jag gör just nu. Igår försökte jag ge mig ut på stan med min vän Evelyn (som jag hängde med i Palma – se här!), men det tog bara några minuter innan jag höll på att ramla ihop på nytt och fick springa in till Wienercafeet för ett glas vatten. 1177 sa åk till akuten, men syster kom och jag tog mig hemåt igen.

Jag var så sjukt jäkla ledsen över detta i går kväll att jag inte visste var jag skulle ta vägen och sms:ade Johan: ”Jag orkar nog inte med resorna som kommer nu. Jag skiter nog även i augusti. Jag vill bara må bra!”. När jag läser det idag gör det ont i hjärtat. Klart jag måste få lite Mallorca!

Om jag mår bättre i veckan så ska jag ta mig till jobbet samt välja bland dessa aktiviteter:

Måndag: Vila.
Tisdag: Äta frukost med DAY + Jobb 
Ondag: Jobb – Ett gäng möten gällande Malibus SJUKT stora sommarkampanj. 
Torsdag: Jobb – UNIQLO AW och fixa till en grej som snart händer med denna blogg. Hihi.
Fredag: Frukost med Wella + äta middag på Rosendahls Trädgård för att fira ett nytt skönhetsmärke av typ världens snyggaste människa.

Igår när jag fick höra att Avicii lämnat blev jag först megachockad, men sedan bara så otroligt ledsen. Det kan ju låta löjligt att jag sitter och gråter över en bortgången artist, men jag är väl inte ensam nu när Tim lämnat? Hans låt ”Wake Me Up” lyssnade jag på dagligen under min behandling mot anorexin och alla hans andra låtar får mig att minnas alla mina bästa stunder i livet. Jag kan inte ta in att han som jag har skapat så många otroliga minnen med har lämnat…. Jag förstår inte förens nu hur mycket hans musik betyder för mig.

Mia Skäringers ord får mig att tänka till och idag spelas endast Avicii i Fromholtz öron.