Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

VIKTIGT

Tema: Selfies

Så här kan det se ut när jag försöker ta den perfekta selfien. Eller jag brukar i för sig inte springa runt i magkort t-shirt och svarta mjukisar, men idag har jag varit hemma i sjukdom och kände att jag verkligen ville ta en bild på min grymma tisha jag fick av Nelly här om dagen. Pinsam tjej eller cool tjej?

Jag började lura på det här med selfies och sociala medier idag…. Vad tycker ni? Är det någon av er som tycker att det är löjligt med människor som tar selfies? Eller att det är pinsamt, men egentligen vill ni ta en? Att det är supernice eller bara ingeting?

IMG_2797

Jag tycker själv att människor är svinballa när de bara ställer sig mitt på stan och trycker av en selfie. Eller hundra. Jag är faktiskt lite blyg där… När jag gick på Berghs var det inga problem för då var jag en student och kunde vara lite lajban. Jag är ju självsäker och tror väldigt mycket på mig själv, men ibland larvar jag mig och oroar mig för att jag ska tas oseriös med en selfie kopplat till mitt yrke.

IMG_3298

P1030325

Varför? Är det inte helt fantastiskt  att man älskar att se sig själv och att man vill göra sig fin för sin omgivning? Är det inte ballt att man inte bryr sig om vad andra tycker? För vem blir inte glad och peppad av en fin bild på sig själv? Ändå hör jag så många prata skit om detta dagligen. Suck… Jag ska fasen bli bättre.

Mer selfies för mig! 

IMG_6777 (1)

Till slut fick jag till pekfingret. Känner du för lite #GIRLBOSS? HÄR kan ni köpa tishan! 

IMG_6794

Den blev väl inte så perfekt som jag hade tänkt mig. Kanske borde ursäkta mig och skriva: #Nomakup ?  Nej vet ni vad, jag struntar i det!

Första dagen utan socker på 1 år.

Under 1 års tid har jag varit beroende av drogen socker och hemskt nog har jag ätit en påse godis (läs påse) om dagen. Räknar bort dagarna jag var i Palma då jag bara åt glass och nektariner. Jag vet att det är sjukt och det får jag dagligen höra också. Det här påverkar mig dagligen i form av att jag alltid känner mig svullen i ansiktet, är tröttare än vad jag borde och får dålig hy. Förra veckan bestämde jag mig för att det här måste få ett slut. Jag vet att jag aldrig skulle kunna sluta med sockret helt och hållet utan att jag måste och vänja mig av och göra det i etapper. Därför beslutade jag mig för att börja med en sockerfri dag i veckan och att det är måndagen som gäller. Träna och sockerfritt blir lite av en kickstart på veckan och då kan jag snabbt checka av två viktiga vardagslöften.

Igår när Johan ringde mig runt 17.00 och frågade: “Är du taggad på kvällen?” kände jag genast hur jag började ångestandas. Det händer mig jämt när inte allt inte står rätt till. Jag var stressad för att jag visste att kvällen skulle se annorlunda ut och att jag inte skulle få min kvällsdrog. Jag kände mig pressad och att det var nu eller aldrig.

Jag köpte falafel för att unna mig en extra god middag, apelsin som ersättning till godiset och så lade vi oss i sängen tidigt och kollade på min favoritfilm Dagboken. Och vet ni? I DID IT! Jag åt inget godis igår och jag är helt galet stolt över mig själv. Jag menar, det var ett år sedan sist jag hade en sockerfri kväll.

Det handlar bara om att bestämma sig, ha en plan och göra det. Hur är ni med socker? Hur mycket är okej? Hur farligt är det egentligen? Välkomnar pepp och tips i alla dess former.

PUSS

”Du är redan framgångsrik som du är”

Jag och Stella idag <3 

Idag är jag inte lika mycket på toppen som igår. Eller jo, jag känner mig på toppen men att toppen blivit lite för hög och att jag inte lyckats planera mina dagar för att mäkta med. Det visade sig idag när magen började bjuda på en rejäl sveda fram mot eftermiddagen. Då kände jag att det var nog. Som en varning för att en vägg inte behöver vara långt borta trots att jag bara är 24 år. Helvete vad jag är dålig på att planera, säga nej och tänka på mig själv och mina älsklingar. Bästis fyller 24 år och jag har knappt hunnit lyfta luren, Johan har ringt om lägenheter och jag har inte svarat, blivit tvingad till att tackat nej till vinförfrågningar från fina vänner och till att sistaminuten-avboka min mysmiddag med Andrea.

Sämst känner jag mig. Men så har jag ju världens finaste kille som precis sa “Det spelar ingen roll vad du gör och inte gör. Du är redan framgångsrik som du är och det behöver du varken överbevisa för själv eller någon annan.” Han bad mig släppa det mesta ikväll och tänka efter. Varför är jag bra? Varför ska jag vara stolt över mig själv? Därför gjorde jag en liten lista med några saker jag gillar och älskar med mig själv. Gör det du med!

 > Jag bjuder på mig själv och får de flesta att skratta. Jag är alltså lite rolig.  

Vill alla mer än väl. Jag hjälper andra med jobb, ställer dagligen upp som bollplank, ger PR- och Berghs-tips till alla som frågar, bryr mig om min omgivnings mående och ser alla som går förbi mig. Idag när jag fick se att UF-företaget jag rådgiver   fått publicering i Margaux blogg blev jag alldeles varm i hjärtat. Att få hjälpa andra ger mig så mycket enegergi. 

> Intresserar mig för andra. Jag har alltid varit duktig på att fråga om andras jobb, förhållanden, intressen och livet i stort. Inte bara för att vara snäll utan för att jag är genuint intresserad.

Jag är trygg i mig själv. Dagligen visar jag den nakna Henrietta för tusentals människor. Jag försöker inte visa att mitt liv är perfekt utan vågar visa vem jag faktiskt är bakom smink, proffskamera och piffiga kläder. Ni på Snapchat vet vilken dubbelhaka jag har, ni på gatan hur shommigt klädd jag kan vara och ni bloggläsare vet nog att mina dagar inte alltid är toppen. 

Jag är duktig på mitt jobb. Jag har tagit mig långt på väldigt kort tid och jobbar idag med något många drömmer om. Jag kör inte bara en ‘nine to five’ på kontoret utan varje sekund tänker jag på hur jag kan göra Wrapp starkare. Det finns hjärta och det finns själ. Wrapp har blivit lite av ett andranamn. Typ Henrietta Maria Wrapp Cecilia Fromholtz och det kan nog både ni och mina närmsta vänner hålla med mig om. 

Jag är ambitiös. Jag vill alltid lära mig mer på jobbet, leverera det bästa, veta mer om andra människor, lära mig mer om världen och gör allt för att den här bloggen ska bli ännu bättre. Jag bloggar på heltid samtidigt som jag jobbar 130 % på ett extremt snabbrörligt företag. (Problemet är att jag ibland glömmer bort kärlek och min själv)

Vad är du bra på? Glöm inte att dagligen klappa dig själv på axeln. 

Henrietta Fromholtzs webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!