Henrietta Fromholtz

Idag var jag inte på vilken lunch som helst hörrni!

 Nobis-gruppen hade bjudit in mig och 5 andra matintresserade profiler till deras Pizzeria Giro som enligt mig gör Stockholms absolut bästa pizza. Kanske inte så konstigt då kockarna är äkta italienare och så lagar de pizzan på napoleonskt vis.

Och jag blev inte serverad pizza utan fick göra min alldeles egna. LYX!

I love GIRO. I really do!

Varför var vi här då? Just nu går kampanjen Pizza Unesca internationellt och med den hoppas man placera hantverket bakom den napolitanska pizzan på listan över Unescos världsarv. Det är en lista med allt från platser till maträtter som typ får ”patent” på sin sak. Den napoleonska pizzan är originalpizzan och det vill ett gäng italienare se till att alla förstår.

Idag firade vi kampanjen och det med att både laga och äta pizza. Såklart. Till min hjälp hade jag proffsen och superkockarna Stefano Catenacci och Paul Svensson. Två matidoler som jag gärna hämtar inspiration ifrån när jag lagar mat hemma.

Någon av er som ätit på Giro än? Om inte så måste ni gå hit snart! Deras pizzor är tunna, fluffiga och otroligt smakrika. När jag beställer pizza från stället runt hörnet brukar jag ofta be om någon med kött på för att garantera mycket smak, men på Giro väljer jag hellre en clean pizza med grönt. Alla ingredienser är så smakrika!

Jag försökte göra en kopia på deras aubergine-pizza och valde att toppa den med toamatsås på San Marzano tomater (!!) , mozzarella, parmesan, stekt aubergine, olivolja och basilika. Den blev SÅÅÅ GOD, dock sa både Paul och Stefano att jag var för långsam när jag lade på toppingen att den därför formade sig som en Svensson-pizza samt en surfbräda… Buhu… God var den i alla fall!

Vilken är er favoritpizza? Gud vad jag skulle vilja ha ett pizzaevent. Typ bjuda in alla er och baka pizza. Hade inte det varit en dröm? PUSS 

I fredags invigde jag min lila skönhet till tröja och jobbade ute på Pernod Ricard.

När dagen var över tog jag mig in till stan igen och trippade bort till ALMA där jag hade bokat AW med min gamla kollega Ted och hans kompis.  Jag älskar Alma och hade gjort vad som helst för att få sitta där och jobba! Killarna satt på en ”liten” affärsidé som de ville bolla med mig och när jag lämnade vår AW gick hjärnan på högvarv.

Jag kände inte för att stanna till och handla och sedan laga mat, så jag gick förbi favoriten Beirut och plockade ihop lite meze.

I lördags gick kroppen på halvlåga och med den tog jag mig bort till Mallan i Birkastan.

Hon visade upp en söt present hon fått och så preppade vi kaffe för en härlig promenad.

TIPS! Malin har köpt hem massa takeaway-muggar i papper från typ Clas Ohlsson och så använder hon dem på vägen till jobbet eller till en härlig promenad. Hur smart? 

Promenaden blev inte lång… För när vi passerade Strandvägen 1 kände vi att törsten tog över.

Ett glas bubbel och ett glas rött. Gott! Men när vi ändå satt där så kunde vi ju passa på att käka en sen lunch. Vi beställde in en fish and chips.

Och en råbiff med tryffelmajo som vi sedan delade på.

Mallan var happy av att se mig ute på gatorna igen. Vi diskuterade nyår och ett gemensamt nyårslöfte som är att vi ska lägga undan pengar på ett gemensamt konto varje månad för att sedan om ett år göra någonting kul för dem.

Igår? Inhandlade krafts till inspelning av vlogg och skrev bok.

Nu: Jag har precis varit och bakat pizza på GIRO och nu väntar ett akut läkarbesök. Efter det hoppas jag på att bli frisk så att jag kan få tillbaka mitt liv igen. Ikväll lovar jag att bjuda på ett riktigt bra inlägg.

Lördag! Vad har ni på schemat?

Jag sitter i skrivande stund med en härlig inpackning i håret och myser med Youtube. Har ni ingenting för er tycker jag att ni ska titta på min senaste vlogg och sedan säga vad ni tycker. Jag älskar att hålla på med detta och vill bli ännu bättre.

En sak som jag dock aldrig kommer att rucka på är att mina vloggar alltid ska visa min verkliga vardag. Jag kan inte trolla fram tårar, utan i denna video råkade de bara sippra fram. Jag är trött på det perfekta livet vi ”influencers” delar med oss av och jag är så glad att Youtube typ inte tillåter det. På YouTube är allting mer äkta och ärligt. Enligt mig.