Till vår sista kväll i St Anton hade jag bokat bord på Sticky Fingers som jag upptäckte på vägen hem från Seven Sky några dagar tidigare. Detta var också en av lyxhotellet Raffl’s restauranger.

Vi började med en drink i deras snygga (och rätt rökiga) bar och jag och Ellinor beställde in varsin kopp gluwine som var helt perfekt i smaken. Jag tror han rev ned lite extra apelsin och det allra viktigaste – Det var ingen sprit i som många restauranger fuskar med för att komma billigt undan.

Grabbarna drack varsin Moscow Mule som inte heller är så tråkigt. Typ min favoritdrink och den enda jag drack i somras.

Några rum bort låg Sticky Fingers som konstigt nog var rätt tomt på folk när vi skulle äta. Den kvällen då jag uppräckte det var det nämligen proppfullt. Men men… Vi hade varandra och lokalen var ändå inbjudande och gav en varm feeling.

Jag älskar för övrigt stolarna. Precis sådana vill jag ha hemma fast i skinn! 

”Menu?”

”Nä men gänget, vi vet väl redan vad vi ska ha?”

Korrekt!

Jag och Ellinor bestämde oss redan vid frukosten för att slå till på en fondue och grabbarna var inställda på raclette.

Vi fick in en stor grönsallad, massa goda såser, röror och inlagda grönsaker. Gosh så länge sedan det var jag åt fondue!

Har någon av er läsare testat fondueboden här i Stockholm? Jag måste nog gå dit.

Vi valde en fondue med asiatisk touch och fick därför in lite extra tillbehör utöver de klassiska. Byttan med de sesamstekta grönsakerna var magi! Till att stoppa i fonduegrytan fick vi kalv (min favorit!), nötkött och kyckling. Det sistnämnda tyckte jag först kändes lite konstigt (Kokt kyckling lixom….), men det var faktiskt supergott.

Likaså dessa små potäter med sour cream & union-smak som jag måste testa att göra här hemma!

Jag kände att livet var gott här sippandes på ett väldigt gott glas rött från trakten.

Killarna fick in en rätt annorlunda raclette i mina ögon. En stor klump till ost som låg och värmdes under en stor stålställning. Ingen av oss fattade hur det skulle gå till att få av osten….

Men servitören var snabb på bollen och visade hur racletten skulle snurras runt för att få en fin yta. Man skulle snurra den uppåt för att bränna på den ordentligt och nedåt för att låta den vila lite. När man sedan var nöjd med ”brändheten” tog man osten till sig….

…..och skrapade av det grillade lagret på sin tallrik. Greggigt men väldigt härligt! Jag fick såklart smaka (osten vägde ju ett antal kilon) och de bitarna med lite extra kulör var verkligen ”OMG!”. Detta åts såklart med de klassiska tillbehören potatis, prosciutto och cornichoner.

Till efterrätt blev det varsin espresso martini som är min favoritdrink nummer 2.

 Jag grät av skratt genom hela kvällen! Dels för att jag var sådär sjukt fnittrig som bara jag kan bli och så dog jag av att titta på killarna som föråt sig på raclette. De åt typ 1 kg var och då skämtar jag inte.

Men vår matkoma trollades snabbt bort när vi intog baren igen. Skål för bästa veckan på länge!

Vi drack bubbel och färgglada drinkar.

Och sjöng med i gamla hits som var de bästa jag hört på länge.

Vi hade bra feeling och det resulterade i dessa små glas…

Och sedan dans på baren med min babe!

<3 

När vi kom hit var det dags att gå hem och då var klockan inte ens 01… Hehe!

Det var verkligen en fin kväll som bjöd på många sjuka gapskratt och intressanta samtal. Jag ÄLSKAR när jag har en extra skrattig dag. Livet lixom ännu härligare då!

I torsdags kväll när Ellinor mådde som en gammal kråka fick det bli en egenkväll för mig och Johan. Väldigt mysigt, men vi saknade såklart vår lilla familj. Det är inte varje dag vi får tid för varandra på riktigt. Ni vet, man kommer hem, frågar hur dagen har varit, jobbar mer, äter middag i två tuggor, pussas lite och somnar. Det finns aldrig tid för att gå in på djupet.

Vi började med en alldeles för söt mojito på Sport Hotel som ligger mitt i byn. En söt liten gubbe satt och spelade filmklassiker på pianot medan vi löste några sura miner från mig. En sak vi kom fram till är att jag är alldeles för bestämd i många diskussioner. Jag har i hela mitt liv varit rätt bortskämd med att alltid få som jag vill och önskar, vilket såklart ibland påverkar vår relation negativt. Men vi hade ett bra samtal och pussades gott när vi gick därifrån.

Jag hade bokat bord på Seven Sky som är en asiatisk krog på Hotel Raffl´s. Ett super snyggt, femstjärnigt hotel som har massa balla restauranger med tydliga moderna teman.

Rummet var inklätt i tunga sammetsgardiner och framför hängde naken konst. Läckert!

Menyn fick vi läsa på asiatiska solfjädrar och efter mycket velande bad vi kocken sätta ihop en härlig mix. Det blir oftast roligare så!

Vi började med varsin soppa och jag åt miso med poppini, morot och tofu, och Johan en kokosnötssoppa med kyckling. Jag ÄLSKAR ju miso och beställer alltid det om det finns på menyn. Den var super och smakade väldigt lyxigt, men kanske inte lika super som misosoppan på Tahini i Palma som var smaksatt med tryffel.

En tillbakablick till tryffelmison i Palma! 

Sedan kom sushin in och vi fick nya fina tallrikar. Jag måste köpa sådana hem!

På ett fat fick vi två sorters rocking rolls: Tonfisk med chili, rom och sesam, och en med tempuraräkor, ponzu och matchakräm. Den sistnämnda var helt amazing!!

Och dessa två tryffeldrömmar då?

Lax med tryffelsoja och pilgrimsmussla med miso och tryffelkräm. Hallelujah! 10 av 10 till båda.

Mellan tuggorna diskuterade vi veckans skidåkning, framtiden, inre känslor och hur problem ska lösas. Jag själv sitter i en rätt stor och jobbig grop just nu känns det som. Det var skönt att prata ut om det med Johan.

Vi blev även sashimi! Det var så jäkla gott med fisk efter en vecka med kött och pommes.

Till avslutning? En ministrut med blodapelsinsorbet och vitchoklad. Vi avslutade sedan med en drink i baren innan vi trampade hemåt och somnade gott.

Nu sitter vi i bilen på väg hem till Stockholm igen och jag preppar ett LÅNGT inlägg med massa bilder från hela veckan. Det ska bli kul att få visa er lite mer från våra fina dagar här i Österrike. Puss 

Det bästa med skidsemester?
Att allting är så förbannat enkelt och det är precis det jag behöver i mitt liv just nu. Jag kan inte gå på det allt för komplicerade och inte heller umgås med människor som stjäl min energi. So I’m at the right place! Efter vår första dag i backen var vi rätt möra, så vi bestämde oss för att det fick bli en tidig kväll med enkel middag. Vi sprang bara runt hörnet och ner i en källare där Bobo’s Bar låg – En gammal favorit till Phille när han säsongade här. Vi beställde in bubbel, massa nachos, ribs och fajitas. Så fruktansvärt gott!

Jag blev dock ledsen över att det var gräddfils-guacamole och att det inte fanns något bra vegetariskt. Men men… Jag var glad ändå!