Vilken jävla skitdag det här blev….
Jag vaknade med världens energi, skrattade högt på vägen till jobbet med podd i örat och hade planerat att bjuda ett jättehärligt blogginlägg om min resa som jag drar iväg på nu på torsdag, men jag tappade lusten vid lunch. Jag mottog en sjukt onödig, otrevlig och falsk kommentar här på bloggen. Som offentlig vet jag att jag ska vara beredd på att skit kan komma, men det är omöjligt att inte bli nere. Och så är jag inte alls van vid att få ett sådant typ av påhopp. Jag blev både ledsen, arg och fundersam. Ledsen för att jag inte gillar när någon hatar mig, arg på att onda människor finns överallt och fundersam över min action.
Att jag ens skriver detta inlägg….
Jag föddes som krigare och skulle helst av allt vilja berätta hela jäkla sanningen för er mina vänner, men jag tänker inte göra det. För gör jag det skulle jag hänga ut människor och bolag på ett väldigt tråkigt sätt och det vill jag inte. Jag vill inte förstöra. Jag vill vara större än så. Punkt.
Tillägger: Jag skulle aldrig ljuga i min egen blogg. En blogg som alla mina bästa vänner läser och som exakt vet vad jag gör om dagarna, ser ut och tycker om saker. Jag försöker verkligen och tycker att jag ger så mycket av mig själv. Jag trodde att ni gillade det. Att ni blev glada och mådde bra av det. Jag delar bland annat med mig av (som i detta fall) min otur i livet i hopp om att kunna inspirera, peppa och göra skillnad. Att jag ska få skit för det känns väldigt tråkigt.
Men TACK till alla er som har kärleksbombat. LOVE U!
